Barndomsnaket..
Igår tittade jag på tv-programmet "Retro" som går på SVT. Ett sjukt jäkla bra program tycker jag.
Jag fastnade i första delen som handlade om "Dansvågen"... jag satt som klistrad!
Sedan dess har jag liksom glömt bort att det finns tills igår då jag drog igenom avsittet "Strand-tv".
OMG! Alltså... Baywatch! Jäklar vad jag ÄLSKADE Baywatch!
Ser man det nu så är det ju oundvikligt att inte tänka på hur jäkla många halvnakna tjejer (och några killar) som vandrar omkring både här och där (Man behöver inte vara på stranden för att vara iförd endast en bikini).
Men det tänkte aldrig jag på. Det jag däremot tänkte var hur ofta folk höll på att drunka och när livvakterna kom to the rescue så var det oftast vid vattenbrynet den i nöd låg och plaska.
Det jag tänkte på allra mest var;
Ååååå! Eddie och Shååååuuuuni! Mina älsklingar på TV! Jag kunde inte få nog av deras kärlek! Det var ju så pluttinuttigt! Han var ju så sööt! Lite töntig med samtidigt gammal bad boy (hur gick det ihop?).
Hon var ju så jävla cool! Sådär supersnygg (Då tänkte man ju inte ens på hennes ögonbryn) och orkade bära runt på stora tjocka strandgubbar som höll på att stryka med i vågorna.
Man höll ju nästan på att dö i sina unga år då dessa tu äntligen fick gifta sig och ha det gött i alla sina dagar.
När de sedan försvann från serien så pös även mitt intresse ut likt pyspunka.
Men nöjet för Baywatch slutade inte för att jag slutade följa det slaviskt.. För det fanns ju en figur som fick oss bränsle till oändligt mycket hyss...
Herregud alltså! Mitch The Bitch. Kan inte ens föreställa mig i dagsläget hur många elaka låttexter och allehandla skrifter vi skrev om den här rollfiguren...
Jag är så fascinerad av David Hasselhoff så det är inte klokt.
Så mycket att han kanske får ett eget inlägg...